Bayarlalaa, bugd mash unen ug heljee.
Minii bodloor bid mash udaan uhlees hurdan zochroo heregtei tiimees yamar oron bogino hugtsaand hugjij chadsan be gevel yariangui Solongos uls yum.
Solongos uls 20 jiliin dotor mash hurdatstai hugjin udii hugjiliin tuvshind yavj b.
Ted yaj ingej chadav ene uuniig bid ulger duurail bolgon mongold avchrah heregtei. Yas yumandeeree bidnees yaduu bsan ard shuudee. ene talaar delgerengui yariltsatsgaaya
Hugjiliin uchir shaltgaan
1.Oyunlag zaluusiig beltgeh
2. Zuv Uls turiin bodlogo (Ardchilal Americiig dagasan yavdal)
3.Shineleg sanaa
1.
Odoo tus tus-d ni tailbarlya. Solongos uls hamgiin 1rt zaluu uyeiig mash undur hugjiltei orond yavuulj oyunlag zaluuchuudiig beltgej bv. Jisheelbel tednii ihenh ni Americt suraltsaj ireed ingej undur tuvshind beltgegdej irsen zaluus eh orniihoo hugjiliig bosgoj ehelsen bn.
Bid uunees yug suraltsah ve.
Odoo olon zaluus solongos americ yavj suraltsaj bn. Hamgiin gol ni bid tuund eh orondoo ergej ireh batalgaa olgoh heregtei. Zuvhun uursdiin sain saihanii tuluu yavbal hoich uye mini yah ve. Ene batalgaag olgoson tsagt bid bugd ene solongos ulsiin sain saihniig sorj avaad mongoldoo avchirtsgaaya
2. Zuv uls turiin bodlogo.
Ta buhnii medej bgaagaar Solongos uls 2 huvaagdan neg solongos sotsialist heveer uldej nuguu heseg ni Americiig dagasan bn. Odoo hen ni hojij bn medeej Ardchilaliin zaluus. Socialist hevendee uldsen solongos odoo hurtel yaduu hevendee bn. Ene ni mash tom nudendeer bgaa jishee buguud
Bid uunees yug surah ve:
Manai mgl 70aad jil socialst hevtei bsan buguud 1990 onii uyes Ardchilsan uls bolson gedgiig hen buhen medej bgaa. gevch 20 jil unguruud bhad ur dungee uguuguil bn. Ardchilaliin aris numursun Solialist ard tumen gej busadiin yaridag ug unen bh ch taltai. Uuniig bidnii zaluus l uurchluh mash tom uureg hariutslagatai bgaa. Zaluusaa bugd eh orondoo zuv turiin bodlogo yavuultsgaaya. Gevch odoogiin niigem huchtei negnii ugiig sonsdog bolson tul bugd uursdiiguu erdem oyunaaraa buren zevseglej mongol orniihoo hugjiliin tuluu daichin zutegtsgeeye.
3. Shine sanaa
Ta buhnii medej bgaachlan SAMSUNG hemeeh company ni anh chiher uildverledeg bsan ba odoo mash tom company bolon delhii dayar huleen zuvshuurch bn. Bagaas ni idej ihiig olson bn. Ene ni (yum buhen bagaas eheldeg gesen utgatai). Bid ch gesen yugaaraa duthav bagaas ni ehlen delhiig baildan daguultsgaay.
Gevch Ted yaj ingej chadav. oyunlag zaluusiin shineleg sanaa.
Shine sanaag mash engiin ugeer tailbarlaval alivaa zuiliig hereglehed ulam hyalbar l bolgono gesen ug.
Ted yu hiisen be engiin jisheen deer tailbarlya.
anh gar utas ni zuvhun yarih l uuregtei bsan ba odoo
Gar utas = msg + Internet + Game + Dictionary + book + contact + TV + Music
geh metchilen buh heregtei zuiliig zuvhun garand bagtah jijighen zuild bagtaan hiisen bn.
bur engiin jisheendeer yarival
Ganburger bn. Eniig hen negen hun yaj ganburgen gedeg hooliig zohion buteev.
Ajil turultei humuus uduriin hoolnii tsagaar tun zavgui bdag ba mah, talh, nogoo, byaslagiig neg negeer ni idvel tun ih tsag ordog ni oilgomjtoi. hen negen smart ni uuniig anzaaraad Ganburger gedeg hooliig buteesen bn. ene ni bugdiig negen zereg iden tsagaa hemneh bolomjtoi bn.
Bur engiin jishee yarival harandaa balluur ihenhdee hamt bdag bolsonshdee. anh neg zuraach ih martamhai harandaagaa avhaar balluuraa martaad balluuraa avhaar harandaaga martchihdag bv. tegeed ch zurhad ni tun tuvugtei harandaa balluur geed tus tusad ni heregleh gej. tegeed tereer ene 2iig yagaad hamt naachihaj bolohgui gej geed odoo orchin uyeiin balluurtai harandaa uussen bn.
Ene metchilen shine sanaa gargan uls hugjij blaa.
Minii sudalsan Korea gaas jishee avch bolhoor hugjiliin garts
1.Oyunlag zaluusiig beltgeh
2. Zuv Uls turiin bodlogo (Ardchilel Americiig dagasan yavdal)
3.Shineleg sanaa uundeer bgaan bolvuu gej bodoj bn. Endees bugd Benchmarking hiitsgeeye
ta buhnii bodol?
